3.5.2025 Saturday Korpoström
I have moved to Korpoström in the Finnish Archipelago for a six month residency provided by the Pro Artibus Foundation. I’m very happy to be here and to have gotten the opportunity! During my stay I will be working on yet to be seen new projects and continue my work with some others, more about those later. I will update on my process, observations and thoughts here more or less regularly. Often I find that while collecting materials and preparing for exhibitions and larger bodies of work there is a lot of material that will never be displayed or published publicly, this blog – or work journal (whatever you want to call it), is one place for me to show parts of the making of, and reflect on the themes, ideas and thoughts that come and go during my time here in the archipelago. I will be writing in Swedish, English and Finnish. Welcome!

18.5.2025 Sunday Korpoström

I have been here in Korpoström for a little bit over 2 weeks now, and slowly the studio space starts to feel like my place to work. I’ve set up most of my things, I’ve taken walks in the vicinity and explored the small gifts of spring blooming up everywhere. The sea is still cold and I’ve yet to dip my toes. Yesterday I filmed some great material at sunset, a small school of fish with their shimmering sides under a calm and dark surface of the water. Maybe that clip will find it’s way into a work of art some day.

6.6.2025 Fredag Korpoström
Sommaren är här. Nätterna är ännu kalla och fuktiga. Torkan kommer senare.
Skärgårdsscentret är ännu ganska tomt på turister. I väntan på rusningen. Få se när det faktiskt börjar.
Funderar på horisonter, ovan- och undersidor av ytor, droppar, vattenlöslighet och liv. Pollen! Äppelträden på gården blommar, det gör mig lycklig. Ett konstant surr av olika flygande insekter och en iver att få gjort allt som bör göras under sommaren fyller luften.



19.7.2025 Korpoström
It’s warm now. The sea temperature has risen to 23°C and cyanobacteria has begun to bloom. The water is warm to swim in and I’ve done some snorkling. The bladderwrack forests are covered with different species of single celled algae and the water is starting to get a little bit murky. In the guest harbour boats are coming and going all the time. It’s peak tourist season.
I think about the colours in the sea. How the waves beneath and on the surface roll and juggle around everything in a calm meditative and sometimes violent way. Photosynthesis and oxygen. Diving has brought me closer to breathing. I’d like to say that it’s silent under water, but the reality is that the sonic environment is constantly bombarded with the sound of motorboats. Sometimes so far away that I can’t see the actual boat. Water is a great transporter of not only sound, but species, ideas and pollution.
Planning work for my upcoming exhibitions and commissions is well on its way, but I’m dreading to take artistic decisions about them. I try to delay the decisions to the last minute. It’s better to keep ideas open and flowing for as long as possible, they too need oxygen and air around them so that they can bloom and grow into something bigger and more beautiful. If you’re interested check out the EVENTS page for up to date information about all that is to come. I’m still waiting for things to ripen up.





23.7.2025 Korpoström
Bluegreen algae – cyanobacteria, has started to form in the warming sea in great numbers. Temperature is somewhere around 24°C on the surface. It makes diving complicated, unpleasant and a little bit dangerous too. I don’t want to swallow the toxins or get it on my skin. The life under the surface is struggling too. Saw a fish that was struggling to breathe stuck in the algae.

24.7.2025 Korpoström
Skrev några rader i dagboken innan läggdags.
Dikter om du så vill.
efter åskregnet
I pärlemorsaktig stillhet
vävs näten mellan träden
*
lockande syrsor i juli
håller mig vaken
i hettan
30.7.2025 Korpoström
The nights are slowly turning darker and darker, but the heatwaves persist. It’s been a record breaking year once again. Finally though we got some well awaited rain. A lot of it. It has been a little harder to work than expected when everyone around here are on vacation and just enjoying their time in the sun at the guest harbour. I long to the sea. Last week I went snorkling without a wetsuit for the first time this year. What a fantastic feeling to feel the pressure of the water, all the plants and waves directly on my skin. I imagined myself as a dugong in the shallow waters.
Right now I’m work with processes is in many different phases. The work connected directly to the Archipelago Sea is in its infancy. I don’t know yet, what it will become. I gather material. I try to experience, and I try out different ideas with liquid inks, watercolours, neon while experimenting with the Bladderwrack (Ficus Vesiculosus) and trying to get under “its skin”. On the other hand my work is also deep into the planning phases of the up coming commissions for November and January. I have to make budgets, do technical planning, and very soon decide on the names, and the themes the artworks will tackle and bounce off. The third project, my next joint exhibition called Suhta (with Jere Suontausta) also needs to be finalised. I’m still lacking a few works though a lot is already done.
Now three months into the residency it feels like I’ve slowly gotten into a rhythm of the archipelago. I wait for the tourist season to end. Summer is not my favourite time of the year. Though all the work that needs to be done I try to also take as much time as I can to just be and see. Time seems to pass so fast right now.

15.8.2025 Korpoström
Hamnen är så gott som tom nu. Havet har fått en ny stålgrå ton.
Höststormarna har hopat sig och horisonten är full av fantastiska moln.
Har varit bortrest i Helsingfors i en dryg vecka för annat arbete och lite segling. Känns skönt att komma tillbaka och se vattnet, känna vinden i ansiktet och alla dofter av sensomrigt blom. Äpplena på gården börjar mogna. Tiden går, naturen lever vidare.
Senaste tiden har jag funderat (igen) på ytor, och gränssnittet där emellan. Vattnet reflekterar himlen åt ena sidan, så reflekterar den havet och livet därunder på andra sidan. Det är genomskinligt men ändå ogenomträngligt för ögat. Fantastiskt svårt och spännande att försöka fånga detta fenomen. Jag filmar fortfarande och har fångat flera fina fotografier. Samlandet av material kommer att pågå för fullt ända in till slutet av residenset. Tiden för analys och genomgång av allt är sen senare.


20.8.2025 Korpoström

Igår kom jag hem från en tre nätters tur till Jurmo och Utö. Planen var att utforska havet och den yttre skärgården och dyka förstås! Har så småningom fattat något om att vara under vattnet. Då det kalla vattnet sköljer över kroppen och ansiktet försvinner alla andra tankar. Det är bara du i vågorna. Andningen lugnar sig.

Vyerna under och ovanför ytan var helt otroliga i både Jurmo och Utö. Såna färger och former. En massa inspirerande material! Vattnet var otroligt klart med synlighet på många många meter. Vattnet har redan börjat kallna och då temperaturen ligger på +13 °C så fick jag nöja mig med bara några få dykningar, så länge jag kunde hålla värmen i kroppen. Är nog inte ännu härdad av havet. Härligt att få en inblick i hur ett friskt blåstångsrev kan se ut. Känns så konstigt att uppleva det efter att bara lite innan dykt i Korpoström bland alla alger och sörjan som gjorde det omöjligt att ens se en meter framåt.
Det nya jag också upplevde för i år var öronmaneterna som samlades i stora mängder kring stränderna där jag dök och gick runt. Fascinerande och konstiga organismer, de ÄR i praktiska lag hav. De består egentligen mest av bara vatten.





22.8.2025 Lokalax
Har kommit på besök till sommarstugan för en natt. Kort besök men har idag hunnit ta några dopp i sjön och snorklat runt i strandvattnet. Ahmasvesi, som sjön heter, är gyttjig, grund och ofta grumlig. Åkrarna, diken, kalhyggena och all (sommar)bosättning runt stränderna rinner ner och orsakar övergödning. På grund av en kanal som byggdes på 1950-talet har sjön ändå ett litet utbyte av vatten med havet och således också kanske lite klarare profil (och minimalt med salt). Jag hade tur med vädret och hann få sol under den tid jag var under ytan. Allt är så mycket vackrare då och sikten bättre. Hade också turen nu att vattnet var klart och sikten flera meter.
Jag möttes igen av en massa växter och fiskar som jag inte tidigare stött på under dykningar. Kan inte ens namnge dem. Fantastiska former, färger och rörelser. Liv.


29.8.2025 Korpoström
Jag sitter på arbetsrummet och plöjer igenom olästa mail. Hösten för med sig många nya projekt och jobb som alla kräver sitt av min tid. Igår besökte jag och Noora Stora Hästö här i närheten. Vi paddlade dit i ett mulet lite dystert väder. Under våra några timmar där hann vi bli överfallna av en hel massa mygg och rekordmånga älgflugor. Jag fick också lite tid att dyka i en av öns vikar. Det slog mig (igen) hur olikt det ser ut under ytan på olika ställen. Här var vattnet en klar blått och bottnet hårt med grus sten blåmusslor och en massa röda alger. Små enstaka plättar av ålgräs och blåstång. Öronmaneterna dansar framför ögonen. Speglingen under ytan, och färgerna som vattnets brytning och organismerna skapar är en källa för inspiration.



18.9.2025 Snöbel
Solen får allt att se så fantastiskt ut. Ju djupare man ser desto grumligare och mörkare blir det. Helt naturligt förstås. För mig ligger det mest intressanta ofta just under ytan. Årets ettåriga alger har börjat dö och så småningom märks det hur färgerna på bottnet blir mattare. Ännu finns det dock liv och mycket att se!






Syksy on tuonut mukanaan myös satoa. Olen saanut poimittua puolukkaa ja sieniä. Hyvä vastapaino kaikelle työskentelylle! Metsät, myös vedenalaiset ovat mieltäni rauhoittavia paikkoja.


3.10.2025 Korpoström
Hamnen är nu tom och jag vågar mig ut för att utforska havet här rakt intill bryggan. På betongstrukturerna har ett helt eget litet ekosystem uppstått: Blåstång, rödalger, havstulpaner, blåmusslor… Havstulpanernas sätt att filtrera föda ur vattnet ser fascinerande ut. De håvar i sig och min första tanke för mig någonstans utanför jorden. Fast här finns de! Och klart är också det att de inte är nära på det konstigaste som bor under ytan.

16.10.2025 Korpoström
Residenssijakso lähenee loppuaan. Säät kylmenee ja merivesi sen mukana. Syksyn tullen meren pohjaa peittää kuolleiden rihmalevien matto. Kaikki näyttää tunkkaiselta ja elottomalta. Kaloja ja muuta vedenalaista elämää näkyy vain vähän. Siellä ne jossain kuitenkin on. Kun aurinkonsäteet osuvat juuri sopivasti saan kuitenkin tallennettua ihania kuvia. Ilman aurinkoa ei enää ole niin innostavaa mennä veteen.
Joka kerralla yritän tallentaa ja kuvata vedenalaista maailmaa parhaani mukaan. Nyt vesien kylmetessä kirkkaus on taas parantunut. Näkyvyyttä on täällä satamassakin useita metrejä. Kerään materiaalia lähinnä arkistoon ja muita tulevia teoksia varten. Onnekkaissa kohtaamisissa maailman kanssa ehkä joku näistä kuvaamistani videoista ja valokuvista päätyy myös lopulta valmiiksi teokseksi asti. Saa nähdä! Paksu märkäpuku kelluttaa minua ja en osaa pidättää hengitystäni vielä niin pitkään että osaisin jäädä pohjalle nököttämään. Se ei kuitenkaan haittaa. Snorkkelin avulla pääsen osaksi vedenalaista maailmaa kuitenkin! Ehkä ensi-kesänä kun vedet taas lämpenevät ja valon määrä lisääntyy opin lisää ja pääsen myös tutkimaan syvemmältä valon ja pimeän rajamailta löytyvää pohjaa! Nyt vesien kylmetessä kirkkaus on taas parantunut. Näkyvyyttä on täällä satamassakin useita metrejä.





